Meny Stäng

Räntelagen

Den så kallade räntelagen är en lag som tillämpas på alla penningfordringar i Sverige, när det gäller de räntor och dröjsmålsräntor som man kan ta ut av en låntagare eller kund. Räntelagen trädde i kraft den första januari år 1976, och är med andra ord en förhållandevis gammal lag. Senast uppdaterades räntelagen år 2002.
Räntelagen gäller alltid om inte något annat avtalas särskilt. Dock kan vissa delar av räntelagen inte förhandlas bort, om detta är till låntagarens eller konsumentens nackdel.

Vad säger då räntelagen?

Räntelagen är förhållandevis lång, men några av dess viktigaste punkter är bland annat att:

  • Dröjsmålsräntor inte kan tas ut innan fordran förfaller, om inte kontraktsbrott skett.
  • Dröjsmålsränta börjar tas ut efter förfallodagen.
  • Dröjsmålsräntor ska beräknas enligt en särskild räntefot, som hänger ihop med den gällande referensräntan vid tillfället, och sedan lägger man på 2 procentenheter på denna ränta.
  • Rätt till jämkning finns i vissa fall, t.ex. då gäldenären pga. sjukdom eller annan liknande omständighet som denne inte kan råda över själv, inte kunnat betala i tid.
  • Om förfallodagar infaller på helger eller veckoslut, så flyttas i regel förfallodagen till den nästkommande vardagen.

Denna lag trädde i kraft den 1 juli 2000. Äldre föreskrifter gäller för beräkning av ränta som avser tid före ikraftträdandet.

räntelagen

Viktigt att veta om räntelagen

En sak som man måste känna till om räntelagen är att denna lag är dispositiv, vilket innebär att de båda parterna inte måste följa lagens föreskrifter. Istället kan särskilda avtal med andra villkor skrivas gällande det som ingår i räntelagen, förutsatt att de båda parterna kan enas om detta.

Lär dig mer ekonomiska begrepp – du hittar dem i vår ordlista.