Meny Stäng

Reporänta

Den så kallade reporäntan är den viktigaste av Sveriges riksbanks styrräntor. Detta gör att bankerna följer denna ränta mycket noga, och att förändringar i reporäntan påverkar marknadsräntorna i Sverige.

Även Riksbankens så kallade inlåningsräntor och utlåningsräntor är knutna till denna reporänta. Därmed används räntan som ett styrmedel när Riksbanken vill påverka inflation, samt även ekonomisk tillväxt i Sverige. Det finns en mängd olika metoder för att påverka inflationen via reporäntan, detta är dock inget som de flesta privatpersoner märker av särskilt mycket på kort sikt.

reproränta

Höjning av reproräntan

När reporäntan höjs, för att Riksbanken anser att inflationen är på väg upp, höjer även bankerna de räntor de har på inlåning och utlåning. Dock anses en ansenlig ändring av reporänta inte nå fullt genomslag i hushållens ekonomi förrän 12-24 månader efter att justeringen gjorts, så man ser inte effekterna av en höjd respektive sänkt reporänta omgående.

Internationellt innebär en svensk hög reporänta att fler vill investera i den svenska kronan, då de valutor med höga reporäntor anses som mest attraktiva för investerare.

Reporäntan har funnits sedan juni 1994 i Sverige, innan den använde Riksbanken något man kallade marginalränta för att påverka inflationen istället. Högst reporänta har vi haft i Sverige mellan mitten på 1995 och början på 1996 sedan den infördes, och givetvis har förändringarna i räntan varit stora genom åren.

Lär dig mer ekonomiska begrepp – du hittar dem i vår ordlista.